Handel

Handel med kvarnstenar

En malungssten, handkvarn, i Bäsna, Gagnefs kommun. 

Vad arkeologisk fynd kan berätta


Handelsvägar var etablerade sedan länge i Sverige när kvarnstenar började huggas i Östra Utsjö kvarnstensbrott på 700-talet. Kvarnsten från Malung som hittats i arkeologiska kulturlager runt Mälardalen, visar att Malung var indragen i ett kontaktnät med handelsleder. På vikingatiden köps och säljs en mängd olika varor i städerna, både i Sverige och övriga Europa. Troligen färdades tunga transporter på vintervägar vintertid. Att färdas på sommarvägar var inte lätt på denna tid. Vägnätet på land var helt obefintligt och stora skogar var hinder. Vattenvägar och vintervägar var däremot lättare att färdas på. Man kan göra en jämförelse med de stora krigsoperationer som gjordes senare i historien, där långa vandringar med fördel gjordes på frusen hård mark och över isar. Vägar som vi ser idag, bilvägar och grusvägar, blev inte vanliga förrän slutet av 1800-talet, och ända in på 1900-talet var vägar dåliga och svåra att ta sig fram på. Tåget däremot var lätt att ta sig fram med från sent 1800-tal. 


Dalarna tillhörde varken norska eller svenska kungen under tidig medeltid. Dessa områden var inte okända men låg för långt bort för att någon överhet skulle kunna kontrollera och bestämma. Ekonomin var varierad, jordbruket var småskaligt, jakt förekom liksom järnproduktion. Kronan tog inte tionde från dessa trakter eftersom de inte hade koll på vad som producerades och hur mycket. Däremot fanns stora kontaktnät med övriga landet i form av handel med olika varor, kvarnstenar, dopfuntar, päls och järnmalm.


Inte förrän runt 1200-talet kommer makten till Dalarna och Malung då kyrkan och kristendomen får fäste. En kyrka byggs i socknen på sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal. Nu ska orten betala skatt och kung tillsammans med påven (Sverige var ju katolskt under denna tid) får makt över området. 


Kvarnstenar från Malung, och då i synnerhet handkvarnar, dyker upp hela tiden i arkeologiska utgrävningar runt om i Mälardalen, vilket visar att Malung hade kontakt med resten av landet. Handel med kvarnstenar från Malung gick tillsammans med päls och myrmalmsjärn på båt på Västerdalälven ned mot Dalälven och vidare färd mot Mälaren. På denna tid (vikingatid och tidig medeltid) gick det att åka vattenvägen från Dalälven ned till Mälaren. Idag går det inte på grund av landhöjningen och att bönder under senare tid (1800-talet) sprängt bort berg runt Salaslätten för att på så vis få mer åkermark när vattnet försvinner. Kvarnstenar från Malung har hittats i Sigtuna, Uppsala, Stockholm, Västerås, Täby, Lund, på Öland och Gotland.