Användning

Kvarnstenens användning

Livets stenar

 

För att baka sitt bröd var man tvungen att först mala säden till ett finmalt mjöl. Att äta säden som den är blir hårt och svårt att få ihop till grötar och till deg för bröd. Kvarnstenar var mycket viktiga i samhället förr och är det än i dag på många håll i världen. I varje hem fanns en handkvarn för det dagliga bruket att mala sin säd.

 

Bilden visar en skvaltkvarn från Jägra, troligen 1920-1930-talet. Foto från Malungs lokalhistoriska arkiv.

 

Säden krossades mellan en under- och en översten (överliggare). För att göra det hela lättare för människan nyttjade man även vatten och vind, och kunde på så sätt mala större mängd säd. Vi har väl alla sett en väderkvarn, om inte i verkliga livet så på tv eller i litteraturen. Väderkvarn drevs med vind som fick de stora kvarnstenarna i dess inre att arbete. Hjul- och skvaltkvarnar drevs med vattenkraft. Den lilla skvaltkvarnen behövde endast en bäck för att kunna driva runt kvarnstenarna.

 

Kvalitén på mjölet var avhängig av vattenmängden, kvarnstorleken och vilken sorts kvarnsten som användes. Men viktigare än själva vattenmängden var fallhöjden. Vi riklig tillgång på vatten malde man både dag och natt i en skvaltkvarn, vare sig man hade tid eller ej. Man var ju tvungen att passa på. Att mala på natten var vanligt då annat arbete kunde vila på gården.

 

Det var vanligt att vissa kvarnstenar behövdes hackas upp med jämna mellanrum för att få så god kvalitém som möjligt på mjölet. Detta behövdes inte med malungsstenarna då de var självslipande på grund av de kvartskorn som finns i bergarten.

 

Att mala säden innan den var helt torr var inte bra. En kletig massa fastnade då i stenens spår och det blev extra arbete med att rensa kvarnstenen.

Lisskvarn i Öje, en skvaltkvarn i skogsbygd

 

Lisskvarn i Öje med vatten-rännan från den lilla tjärnen. Vattnet leds in under huset till skovlarna som driver stenarna.

 

Handkvarn lutad mot Lisskvarns husvägg. Kanske huggen ur berget i Östra Utsjö kvarnstensbrott.

 

Det strida vattnet som driver skovlarna under kvarnen.

 

Lisskvarn i Öje har aktiviteter på sommaren med malning i kvarnen och trubadur och grillning på plats.

 

Här rinner kornern ned till stenarna i kvarnen coh blir till ett fint mjöl.

 

Här ses den vackra understenen i Lisskvarn med sitt solfjäders-mönster som ska få kornen att hamna runt stenen.

Olika kvarnar

Kvarnstenar nyttjades i olika sortes kvarnar. Väderkvarnar var vanligast i södra Sverige där skogarna var glesare och vinden fick fart.

 

Här uppe i Dalarna var skvaltkvarnar och handkvarnar vanligast då skogen står tät och hindrar vindens framfart.

 

Ovan ses interiör från Lisskvarn i Öje, Malung-Sälens kommun. Här lyfter Mats Andersson överstenen med hjälp av en träanordning, för att borsta bort allt mjölet som lagt sig runt understenen. Just stenarna till denna kvarn kommer från Lugnås kvarnstensbrott utanför Mariestad, vid 1900-talets början.

 

Lisskvarn i Öje renoverades i början på 1900-talet, då hade brytningen av kvarnstenar upphört i Östra Utsjö.

 

Lisskvarn i Öje i Dalarna går lättast att besöka via båt på Öjesjön. Skvaltkvarnen ligger mitt i skogen med Öjesjön bredvid sig. Här malde man i löndom under andra världskriget på nätterna. Det var ransonering på mjöl så malningen i Lisskvarn blev för många en nödvändighet under kriget.

QUARNSTENSGRUFVANS VÄNNER

 

Ta del av din lokalhistoria! Bli nyfiken på varför din bygd ser ut som den gör idag. Vilka historiska händelser ligger bakom till hur det ser ut idag? Vi vill sprida och berätta för dig om kvarnstenshantverket i Malung och hur det en gång i tiden formade en bygd.

 

VÅRT NYHETSBREV

 

Vill du få vårt nyhetsbrev i brevlådan? Nyhetsbrevet kommer ut cirka 3-4 gånger per år och innehåller historia om Malung i allmänhet och kvarnstenshantverket i synnerhet. Du kanske till och med vill bidra med text till nyhetsbrevet?

Maila bente@delta.se för mer information.

 

Läs mer om vårt nyhetsbrev här >>>

KONTAKT

 

För att kontakta någon i föreningen kan du se våra kontaktuppgifter här >>>

Copyright © Quarnstensgrufvans vänner